Jämfört med vanlig pedagogik så brukar man säga att barn som går i en montessoriklass har större möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar.
Genom att undervisningen sker i åldersblandade klasser får barnet möjlighet att själv välja och att ta till sig de kunskaper som för tillfället intresserar barnet.
Under lärarens ledning stärks barnets förmåga att själv planera och det är barnet själv som styr över sin kunskapsinhämtning.
En grundsten i Montessoripedagogiken är ett lärande som stödjer utvecklingen av självständiga människor som är engagerade i sina egna liv.
Det bästa är alltid att som förälder engagera sig i valet av förskola och skola för sitt barn, men generellt brukar man säga att pedagogiken passar alla barn eftersom den bygger på att varje barn är unikt. Varje barn bemöts med respekt för där barnet för tillfället befinner sig i sin utveckling.
Att ha sina barn i en förskola eller skola med Montessoripedagogik ställer dock också krav på föräldrarna. För att det ska bli bra för barnet är det viktigt att föräldrarna lär sig om, och tar till sig, pedagogikens filosofi och tankar. I annat fall får barnet uppleva två olika världar som inte överensstämmer, en i hemmet och en i skolan.
Någon har sagt att om man generaliserar så passar Montessoripedagogiken alla barn, men den passar inte alla vuxna.
Barnen tar ofta själva rast när de har behov av det. Genom längre arbetspass, till skillnad från tidsbegränsade lektioner i mer traditionell form, ger barnet möjlighet att låta sig absorberas av sina upptäckter när det arbetar med en intressant uppgift.
När barnet sedan känner att det har genomfört uppgiften, kan barnet själv välja att ta en paus för att koppla av och ställa om sig inför nästa uppgift eller arbete.
En Montessorilärare har byggt på sin tradtionella lärarexamen genom att vidareutbilda sig inom Montessori.
Utbildningen till Montessorilärare innefattar grundläggande delar inom Montessoripedagogiken såsom som att se det enskilda barnet mer än ett kollektiv, att erbjuda en förberedd miljö och hur man observerar och leder istället för att föreläsa och styra. Den innefattar också att lära sig ta till vara de fördelar som åldersblandade klasser innebär.
Pedagogiken är mest utbredd bland förskolor och de tidigare skolåren. Det finns dock ett flertal skolor med Montessoripedagogik hela vägen upp till årskurs nio.
Då antalet barn som går i montessoriförskolor och montessoriskolor med de yngre årskurserna har ökat i antal de senaste åren så är det troligt att det framöver kommer att vara en ökad efterfrågan och tillgång även på montessoriskolor för barn i årskurs 4-9.
Du kan på denna sajt även söka efter montessoriskolor.
Maria Montessori delade in barn och ungdomars utveckling i fyra stadier. Stadierna var 0-6 år, 6-12 år, 12-18 år och 18-24 år. Inom ramen för dessa stadier menade hon att barnen utvecklades olika, utifrån sina egna, unika förutsättningar.
Genom att arbeta med åldersblandade klasser eller grupper ges barnens olika utvecklingstakt en större frihet. Genom att se det som att en viss ålder inte nödvändigtvis motsvarar en viss kunskapsnivå så minskar också konkurrenstänkandet.
Åldersblandade grupper skapar också förutsättningar för ett utvecklande samspel mellan de yngre och de äldre barnen. De äldre barnen ges möjlighet att hjälpa och ta ansvar för de yngre, medan de yngre har ett behov att lita till de äldre barnen och deras möjlighet att vara ett stöd för de yngre.
Det kanske självklara svaret är att det beror både på skolan som barnet byter till och på barnet självt.
Av erfarenhet har man sett att det är lättare för ett barn att byta från en Montessoriskola till en traditionell skola när barnet är lite äldre, ca 12-13 år, än när barnet är yngre, i 9-10-årsåldern.
Ett barn som gått i Montessoriskola tenderar att vara en intresserad, initiativrik och självständig elev. Om den nya skolan tillåter dessa kvaliteter att få utrymme kommer övergången troligen att vara problemfri. Om den nya skolan däremot har en mer gruppinriktad och traditionell pedagogik kan övergången upplevas som svårare.
Lika viktigt som det var att föräldrarna gjorde det aktiva och medvetna valet att sätta sitt barn i Montessoriskola eller Montessoriförskola, lika viktigt är det alltså att de gör ett aktivt och medvetet val av den nya skolan.