Här följer en sammanställd jämförelse mellan Montessori och några andra pedagogiker. I det här fallet Waldorf, Reggio Emelia, Vittra och Freinet. Den här jämförelsen är inte menad att vara heltäckande, men erbjuda en överskådlig inblick i några skillnader och likheter. Tanken är heller inte att lyfta fram någon pedagogik som bättre eller sämre, eller rekommendera någon av dessa, utan skapa en kortfattad överblick som är så neutral som möjligt.
Vänligen notera: Vittra är ett utbildningsföretag (vars pedagogik ursprungligen sägs ha inspirerats av Montessori) som ingår i koncernen Academedia, medan de övriga är pedagogiska inriktningar.
| Montessori | Waldorf | Reggio Emelia | Freinet | Vittra | |
|---|---|---|---|---|---|
| Grundare | Maria Montessori (1870-1952) | Rudolf Steiner (1861-1925) | Loris Malaguzzi (1920-1994) | Célestin Freinet (1896-1966) | Okänt (1993) |
| Antal enheter | 262 förskolor och 111 grundskolor (Källa: montessori.se) |
77 förskolor, 36 grundskolor, 8 gymnasier |
Ingen tydlig uppgift då pedagogiken används i olika skolor. År 2017 deltog 15000 personer i Reggio Emilia Institutets kurser. (Källa: almedalen.se) |
7 skolor med cirka 2000 barn, organiserar även lärare på enskilda kommunala skolor (Källa: freinetsverige.se) |
26 skolor, de flesta med förskola och grundskola (Källa: Wikipedia) |
| Kortfattad beskrivning |
Utgångspunkten är att barn är nyfikna och fulla av upptäckarglädje men att barns intressen varierar med ålder och mognad. Bygger även på att barn under olika mognadsstadier är speciellt mottagliga för olika slags kunskap. Montessoris idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta. Det material som används i förskole- och skolverksamhet ska stimulera till såväl praktiska som intellektuella och sinnetränande övningar. |
Vill utveckla hela människans tankar, känslor och vilja. Teoretiskt, konstnärligt och praktiskt arbete integreras så långt som möjligt. Pedagogiken har sin grund i Steiners antroposofi och bygger på att inlärningen börjar med det konkreta, hantverksmässiga, för att sedan successivt gå mot det mer abstrakta, eller som man formulerat det ”Den som kan röra fingrarna smidigt, blir också rörligare i tanken. |
Bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. En pedagogik som enligt förespråkarna ständigt förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändringar. Reggio Emilia har inget pedagogiskt program som man bara kan ta över. Däremot kan man inspireras av grundtankarna för att utveckla dem i sin egen verksamhet, utifrån sina egna förutsättningar. |
Kallas verklighetspedagogik eller arbetspedagogik. Vill skapa en skola där elever får uttrycka sig fritt, ges möjlighet att utveckla sin fantasi och skaparlust. Eleven får erfarenhet genom experiment, undersökande arbetssätt och direktstudier av verkligheten. Handens och intellektets skolning ses som lika viktig. . |
Baseras på tre ömsesidigt beroende delar: motiverande lärande, trygg kultur och tydlig struktur. Arbetar med Vittraboken för planering, utvärdering och reflektion. Jobbar med strategier för lärande, gruppsamlingar, gemensamma regler som inga skor inomhus och läsåret är indelat i 6-veckorsperioder. |
Källor
Montessorimaterialet och pedagogiken inom Montessori kompletterar varandra. Materialet finns framtaget för alla ämnesområden och nyttjas för olika praktiska, intellektuella och sinnestränande övningar.
En del montessorimaterial finns färdigt och andra delar tillverkas av läraren eller barnet självt. För att öva barnen i samarbete finns oftast bara ett exemplar av varje material.
Från det konkreta till det abstrakta
Genom att materialet är konkret hjälper det barnet att förstå omvärlden och blir en väg till nya kunskaper. I lärandet hjälper det barnet att går från dfet konkreta till det abstrakta.
Ett av de tydligaste exemplen på detta är det montessorimaterial som används inom matematiken.
Där finns pärlor, stavar och plattor som ger barnen en handfast och konkret uppfattning om olika tal och räkneoperationer. Med denna kunskap som plattform kan man sedan ta steget till att lösa matematiska tal och uppgifter på abstrakt vis.
Olika former av montessorimaterial
I ett klassrum finns montessorimaterial av många olika slag. Allt från sådant som används för praktiska vardagssysslor såsom putstrasor och skokräm till sinnrika material avsedda att träna språkkänsla, grammatik och skrivförmåga. Åter andra material är avsedda att träna lukt- och färgsinne samt logiskt tänkande.
Inom montessoripedagogiken tror man på att barnet ökar sin självständighet genom att själv kunna utvärdera om det gjort "rätt" eller "fel". Materialet är gjort för att tillgodose detta så att barnet självt kan kontrollera resultatet av sitt arbete. Detta syftar också till att barnet ska slippa vara beroende av andra människors värdering av sitt arbete i så stor utsträckning som möjligt.
Jämfört med vanlig pedagogik så brukar man säga att barn som går i en montessoriklass har större möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar.
Genom att undervisningen sker i åldersblandade klasser får barnet möjlighet att själv välja och att ta till sig de kunskaper som för tillfället intresserar barnet.
Under lärarens ledning stärks barnets förmåga att själv planera och det är barnet själv som styr över sin kunskapsinhämtning.
En grundsten i Montessoripedagogiken är ett lärande som stödjer utvecklingen av självständiga människor som är engagerade i sina egna liv.
Det bästa är alltid att som förälder engagera sig i valet av förskola och skola för sitt barn, men generellt brukar man säga att pedagogiken passar alla barn eftersom den bygger på att varje barn är unikt. Varje barn bemöts med respekt för där barnet för tillfället befinner sig i sin utveckling.
Att ha sina barn i en förskola eller skola med Montessoripedagogik ställer dock också krav på föräldrarna. För att det ska bli bra för barnet är det viktigt att föräldrarna lär sig om, och tar till sig, pedagogikens filosofi och tankar. I annat fall får barnet uppleva två olika världar som inte överensstämmer, en i hemmet och en i skolan.
Någon har sagt att om man generaliserar så passar Montessoripedagogiken alla barn, men den passar inte alla vuxna.
Barnen tar ofta själva rast när de har behov av det. Genom längre arbetspass, till skillnad från tidsbegränsade lektioner i mer traditionell form, ger barnet möjlighet att låta sig absorberas av sina upptäckter när det arbetar med en intressant uppgift.
När barnet sedan känner att det har genomfört uppgiften, kan barnet själv välja att ta en paus för att koppla av och ställa om sig inför nästa uppgift eller arbete.
En Montessorilärare har byggt på sin tradtionella lärarexamen genom att vidareutbilda sig inom Montessori.
Utbildningen till Montessorilärare innefattar grundläggande delar inom Montessoripedagogiken såsom som att se det enskilda barnet mer än ett kollektiv, att erbjuda en förberedd miljö och hur man observerar och leder istället för att föreläsa och styra. Den innefattar också att lära sig ta till vara de fördelar som åldersblandade klasser innebär.
Pedagogiken är mest utbredd bland förskolor och de tidigare skolåren. Det finns dock ett flertal skolor med Montessoripedagogik hela vägen upp till årskurs nio.
Då antalet barn som går i montessoriförskolor och montessoriskolor med de yngre årskurserna har ökat i antal de senaste åren så är det troligt att det framöver kommer att vara en ökad efterfrågan och tillgång även på montessoriskolor för barn i årskurs 4-9.
Du kan på denna sajt även söka efter montessoriskolor.
Maria Montessori delade in barn och ungdomars utveckling i fyra stadier. Stadierna var 0-6 år, 6-12 år, 12-18 år och 18-24 år. Inom ramen för dessa stadier menade hon att barnen utvecklades olika, utifrån sina egna, unika förutsättningar.
Genom att arbeta med åldersblandade klasser eller grupper ges barnens olika utvecklingstakt en större frihet. Genom att se det som att en viss ålder inte nödvändigtvis motsvarar en viss kunskapsnivå så minskar också konkurrenstänkandet.
Åldersblandade grupper skapar också förutsättningar för ett utvecklande samspel mellan de yngre och de äldre barnen. De äldre barnen ges möjlighet att hjälpa och ta ansvar för de yngre, medan de yngre har ett behov att lita till de äldre barnen och deras möjlighet att vara ett stöd för de yngre.
Det kanske självklara svaret är att det beror både på skolan som barnet byter till och på barnet självt.
Av erfarenhet har man sett att det är lättare för ett barn att byta från en Montessoriskola till en traditionell skola när barnet är lite äldre, ca 12-13 år, än när barnet är yngre, i 9-10-årsåldern.
Ett barn som gått i Montessoriskola tenderar att vara en intresserad, initiativrik och självständig elev. Om den nya skolan tillåter dessa kvaliteter att få utrymme kommer övergången troligen att vara problemfri. Om den nya skolan däremot har en mer gruppinriktad och traditionell pedagogik kan övergången upplevas som svårare.
Lika viktigt som det var att föräldrarna gjorde det aktiva och medvetna valet att sätta sitt barn i Montessoriskola eller Montessoriförskola, lika viktigt är det alltså att de gör ett aktivt och medvetet val av den nya skolan.